Text: Pär Brandt
Det skulle inte få hända igen, men i tisdags blev det återigen trafikkaos när ett häftigt snöoväder drog in över södra Sverige. Tusentals bilister fastnade i stillastående köer och många fick övernatta i sina bilar.
Infrastrukturministern Andreas Carlson (KD) höll under onsdagskvällen en presskonferens med anledning av det ännu en gång uppstått ett mycket svårt trafikläge. Detta trots att SMHI skickat ut en orange – den näst högsta – vädervarning.
”Alla har ett eget ansvar att inte förvärra läget på våra vägar,” sa Andreas Carlson och fortsatte:
”Den som har sommardäck på bilen ska under inga omständigheter ge sig ut där det råder vinterväglag.”
Andreas Carlson öppnade även upp för att det kan bli aktuellt med förhöjda böter för de som kör med sommardäck vid vinterväglag:
”Det behöver bli skarpare konsekvenser om man ger sig ut. Det handlar inte bara om högre böter utan också längre tid att byta däck.”
I höstas gav regeringen i uppdrag till Transportstyrelsen att utreda reglerna för dubbdäck (klicka för att läsa mer i nytt fönster). Målet är att förlänga tidsgränsen vid 15 april med två veckor. Det kan dock tidigast ske 2025.
Runt Jönköping föll det 70 centimeter snö på ett par timmar, 2 april.
Agera snabbare
Men skulle höjda bötesbelopp undvika trafikkaos i framtiden? Inte med nuvarande lagstiftning där vinterdäck är ett krav under perioden 1 december till 31 mars.
Trafikkaoset i södra Sverige inleddes under eftermiddagen och kvällen 2 april. Så i juridisk mening var det inte olagligt med sommardäck. Mycket olämpligt – absolut – men de som satt fast i snödrivorna med sommardäck fick inga böter. Om nu polisen haft tid med något sådant.
Det som däremot skulle få effekt vore om bilägarna kunde planera sitt hjulbyte bättre. Cirka 55–60 procent av alla bilar som körs på vintern har dubbdäck och de måste skiftas senast 15 april, även om det finns undantag (mer om det längre ned i artikeln).
Att skifta från dubbdäck till sommardäck så pass tidigt som 15 april är vanskligt då vi alla vet att vårvädret snabbt kan slå om. Dessutom skapas det en enorm stress hos både bilägare och däckverkstäder som under några få veckor måste skifta hjul på hundratusentals bilar.
Hade regeringen velat uppnå en snabb och konkret förbättring kunde man redan i höstas bestämt sig för en lagändring för dubbdäck, från 15 till 30 april. Lagförslaget hade kunnat få en normal remisstid på 3 månader och ändå hunnit med att verkställas till i år, 2024.
Med dubbfria vinterdäck behöver man inte stressa vid hjulskifte, på samma sätt som dubbade däck.
Informera bättre
En annan åtgärd som gett konkreta resultat vore att skapa en kampanj till bilisterna där man förtydligar vinterdäckslagen. Många bilägare lever i villfarelsen att dubbdäcken måste skiftas 15 april. Vilket är helt fel.
Dubbdäck – även efter 15 april – är tillåtet när det är vinterväglag, eller väntas vinterväglag, samt när man ska färdas till ett område där det råder vinterväglag. Exempelvis vid en skidresa norrut.
Så här skriver Transportstyrelsen om vinterväglag:
”Vinterväglag råder när det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen. Polisen avgör om det råder vinterväglag på platsen där du befinner dig.”
Det finns även undantag på andra hållet, om det inte råder vinterväglag är det tillåtet med sommardäck. Det är även tillåtet att köra till besiktningen med sommardäck, under perioden 1 december till 31 mars. Veteranfordon, som är äldre än 30 år, har heller inga krav på vinterdäck.
Vinterdäckslagen är inte alls så rigid som många bilförare verkar tro och här behövs det mer information.
Det räcker att en eller två lastbilar fastnar, sedan står det helt stilla.
Kapa mitträckena
Slutligen skulle regeringen kunna ge Trafikverket i uppdrag att förbereda vägnätet för att bättre kunna hantera kraftiga snöfall. Det skulle kosta en del men undvika många av de konsekvenser vi sett den här vintern.
När det sker ett kraftigt snöfall räcker det med att några få personbilar och/eller lastbilar fastnar för att det snabbt ska skapas långa, stillastående köer.
De som kör ofta på vintern vet att köerna brukar uppstå på ungefär samma ställen. Nästan alltid i en uppförsbacke eller på sträckor där snödrev skapas.
Större europavägar har som regel alltid mitträcken som gör det svårt att leda om trafiken. Under trafikkaoset i början av januari, på E22:an i Skåne, fick räddningstjänsten klippa sönder mitträcket för att lösa upp den ”jättepropp” som bestod av ett tusental fordon.
Givetvis borde kända olycksplatser vara förberedda för att snabbt kunna stoppa och leda om trafiken så att räddningstjänst och väghållare kan utföra sina uppdrag.
Artiklar om vinterdäck
